Nu görs en storsatsning på historia i Selånger Pilgrimscenter. I en samlad utställning ska besökarna få en upplevelse av hur människor levde i Mellannorrland under vi­kingatid och medeltid. Olika miljöer, som ett långhus och en själastuga, byggs upp.

– Selånger är en rik kulturbygd med lämningar från järnålder, vikingatid och medeltid. Här finns flera runstenar och på medeltiden förvarades huvudexemplaret av Hälsingelagen i Selångers kyrka, säger Bror Holm, kyrkoherde i Selångers församling.
Arkeologiska utgrävningar har visat att hamnen i Selånger, som i medeltida dokument kallades S:t Olofs hamn, var en betydelsefull handelsplats i nära anslutning till kungsgården.
Utställningen kommer att lyfta fram de kulturella och ekonomiska kontakter som fanns för tusen år se­dan – både västerut till Norge och österut mot dagens Finland och Ryssland och regionerna utmed Östersjön. Det var en annan tid med andra gränser och människors mentala geografi såg annorlunda ut jämfört med dagens nationalstater.

Helgon då och nu
I juni 2020 öppnade den första etappen: en utställning om helgon då och nu. Sankt Olav var Nordens populäraste helgon under medeltiden och Olav­slegenden står i centrum för utställningen. Men besökarna får också veta mer om helgon­kult, mirakler och reliker ända in i modern tid.
Utställningen är den första etappen i en storsatsning på historia där både livet under vikingatid och med­eltidens pilgrimsvandringar kommer att presenteras.
–        Med utställningarna ”I spåren av Sankt Olav” vill vi öka intresset för Sankt Olavsleden och etablera våra pilgrimscenter längs leden som självklara besöksmål med fördjupad kunskap om traktens historia och information om leden, säger Bror Holm, kyrkoherde i Selångers församling.
Nils Johan Tjärnlund, författare och vetenskapsjournalist från Selånger, har skrivit utställningens texter.
– Förhoppningen är att många ska upptäcka den rika konst- och kulturskatt som är kopplad till Sankt Olav och de medeltida kyrkorna. Men utställningen väcker också frågor om hur helgonberättelser använts i olika syften och vilken roll helgon spelar i modern tid, säger Nils Johan Tjärnlund. 

Landsteg i Selånger 
Enligt traditionen landsteg den norske kung Olav Haraldsson i Selånger år 1030. Kungen fortsatte färden genom Medelpad och Jämtland på sin väg för att återta tronen i Norge. Där stupade han i slaget vid Stik­lestad och blev efter sin död helgonförklarad.
– Sankt Olav symboliserar en brytningstid. Norden kristnades och människor tog intryck av nya idéer som förändrade deras tro och världsbild, säger Nils Johan Tjärnlund.

Nidaros blev ett pilgrimsmål
Sankt Olav blev ett populärt helgon och pilgrimer strömmade till hans grav i Nidaros. Många pilgrimer vandrade längs helgonkungens egen väg genom Selånger och vidare längs Ljungans älvdal och över de jämtländska fjällen till Norge. Den historiska pilgrimsvägen från Selånger till Nidaros har idag blivit känd som Sankt Olavsleden.
Längs Sankt Olavsleden finns  flera bevarade kulturminnen. Den gamla stenkyrkan i Selånger invigdes till Sankt Olavs ära när den uppfördes på 1200-talet.
– Medeltidsyrkan är idag en ståtlig ruin som vi vårdar med stor omsorg bara ett stenkast från Selånger Pilgrimscenter, säger Bror Holm.
På flera ställen utmed Sankt Olavsleden finns också historiska Sankt Olavskällor och i kyrkorna står hel­gonskulpturer.

Olavskulten spreds
Olavskulten spreds över stora delar av norra Europa. Bara på Island fanns cirka 70 kyrkor invigda till Sankt Olav. Helgonkungen Olav har gett namn till många historiska kyrkor och platser, som S:t Olof på Österlen i Skåne och Olofsborg i Nyslott (Savonlinna) i Finland. Den äldsta kända Olavsbilden, daterad till cirka 1160, återfinns på en pelare i Födelsekyrkan i Betlehem.

Sankt Olav som politisk symbol
Även efter reformationen i Norden på 1500-talet fortsatte befolkningen att fira Sankt Olav, ibland i smyg. I folktron var Sankt Olav förknippad med magiska krafter och läkeväxter fick namn efter helgonkungen.
På 1800-talet började Sankt Olav användas som en nationell symbol i Norges strävan efter självständig­het. Kung Oskar I instiftade 1847 Sankt Olavsorden till förtjänta norska medborgare.
Under andra världskriget utnyttjades Sankt Olav av den nazistiska Quislingregimen i Norge. Nasjonal Samling arrangerade partimöten på det gamla slagfältet vid Stiklestad och uppförde 1944 ett jättemonu­ment i Sankt Olavs namn, som snabbt revs efter krigsslutet.

Helgonkult i modern tid
Den nya helgonutställningen i Selånger för berättelsen om helgon in i modern tid. Populära högtider som Lucia och jul är kopplade till helgonberättelser. Helgonlegenderna tillhör ett kulturarv inom de pro­testantiska kyrkorna i Norden – även om helgonkult inte är en del av dessa kyrkors tro.
–        Här ställs tankeväckande frågor om tro och tvivel. Behovet av förebilder och ledstjärnor är lika starkt idag som för tusen år sedan – vem skulle vara vår tids helgon? säger Nils Johan Tjärnlund.

Vackra konstkort och digitala lösningar
Utställningen om helgonkult visas i en digital variant på pilgrimscentren i Borgsjö och Gällö. Till utställningen knyts också olika produkter, som vackra konstkort och en utställningskatalog på svenska och engelska. Utforska gärna sortimentet i vår butik. Utställningen är designad av Jan Ovland och i projektgruppen har också ingått Bror Holm, Helene Westerlind, Helene Ersson, Bestrice Ikonen och Nils Johan Tjärnlund.